Den som trodde att den kunde smita undan. Igår efter simningen så kom den så smygandes, först försiktigt men sedan anmälde den sin ankomst med dunder och brak. Förkylningen. Och inte är den skonsam, i alla fall inte på morgonen och kvällen. På dagen märkte jag knappt av den men nu och sedan 2 timmar har jag sådan huvudvärk och irritation i näsa och ögon att jag starkt överväger på att hämta den slöa, smutsiga kökskniven för att avlägsna huvudet från kroppen. Tur att jag avbokade fyspasset ikväll....

 

Men nog talat om mina bekymmer, jag menar att tvinga i sig apelsin och ingefäravatten är ju rena drömmen. I övrigt har dagen varit seg och galet kall. Sjukt vad det går fort nu, för en vecka sedan var jag chockad över hur ljust det var här men nu är det mörkt och det blåder en ständig bitter nordanvind. Nej, jag börjar väl så smått ifrågasätta vad det är jag gett mig in på...

 

Mina basgruppkamrater var på besök idag under lunchen, och jag kan nog säga att de reagerade väl lika dant som jag gjorde första gången jag besökte detta området. Jag är glad att jag lämnat det bakom mig och accepterat min lott här uppe i Umeå. Trivs så bra i mitt älskade rum.

 

Slutligen vill jag bara gratulera världens underbaraste vän på födelsedagen. Det är så skönt, för hos henne finns ingen ångest, tror det beror på att hon är så "mogen" inom sig så att hon inte ser åldern som ett hot. Än.

Grattis Kajan, hoppas du får en superhärlig födelsedag!