En stressad tid. En tenta som närmar sig alldeles för fort och jag vet redan nu att jag borde börjat för över en vecka sedan för att klara av den, men vet ni vad? För första gången ska flickan göra slag i saken och dra ner sin prestationsångest och sina krav. Man kommer ändå inte klara av att gå igenom livet utan att misslyckas någon gång med ett liknande moment som detta så varför dra ut på det mycket längre? Ser det som en del i min personliga utveckling, att tillåta mig själv att misslyckas, se vad som händer. Brakar världen ner? Kommer det uppstå en spricka i min fasad? Kommer jag gå under i helvetets eldar?

 

Men jag hoppas så klart att jag har ork att ro hem detta, men just nu finns inte rätt energi helt enkelt. Tankarna far i ställlet iväg till främmande länder och mysiga platser under svajande palmer. Hur ska man någonsin kunna slå sig till ro?

 

I övrigt går det framåt. Börjat med brottning och än så länge bara kommit in på andra lektionen men varje måndag skall jag lyckas palla mig ner till Umestan och klå upp några blivande kollegor. Sedan hoppas jag på Kick Boxning nu i januari om de kommer fram till när kursen ska drar igång. 1000 spänn kommer det lätt vara värt om det kan göra mig lite smidigare och starkare. Men jag har börjat trivas här uppe. Det är inte alls lika tufft som det var där ett tag i september, oktober och mitt rum blir mig bara mer kärt. Kanske faktiskt kan stå ut 2 år uppe i Norrland, haha..

 

Men snart jul och en hemvisit på 11 dagar. Guld värt. Ska bli skönt att bli lite ompysslad av alla man älskar och saknar. Mmm, kommer njuta till max och tror knappast att inställningen kommer vara densamma i januari när man kommer upp igen och ska ta sig an isvakar, förundersökningsprotokoll och diverse KKS-examinationer. Ghaaa!

Men stenen har nog börjat rulla nerför nu så det ska nog gå av bara farten.

.